blåsippor i blom, kaffe & matsäck på filt i solen, vårsolen som värmer kroppen och alla tjocka kläder som man fortfarande måste ha ett tag till hjälper till att hålla värmen…och så känslan över allt som komma skall; varmare dagar, mera blommor, ljuset, sommaren… helt enkelt den där känslan som bara våren kan framkalla hos mig.

Ängen, eller lundarna som vi säger hemma; så vackert som bara Öland kan vara och jag blev lite nostalgisk  när vi satt där med våra äggmackor.
Alla utflykter mina föräldrar tagit mig och mina syskon på, alla äggmackor jag satt i mig under åren just på den här ängen…när sedan min mamma berättar om när hon var på den här ängen med “morfar” första gången för 37 år sedan och då en barndomsvän (som jag inte sett på 15, 17 år?) plötsligt dyker upp på vårpromenad…

Jag hoppas att jag kommer kunna ge mina barn lika många fina naturupplevelser & vårkänslor under deras barndom, som jag och mina syskon fått.

Vår Milo fyller 5 år idag och han får iallafall fågelintresset från sin mormor; han såg både joxtalge och fläckskära på Öland.
Milo; jag önskar att du får fortsätta upptäcka världen på ditt sätt!

Jag och Elin stod och tryckte i hallen medans en av sommarens regnskurar drog över utanför. Det här var sista chansen innan Elin skulle åka hem till Stockholm och jag som brukar ha tur med vädret under mina fotograferingar började undra om den där turen bara var en inbillning…

Men sen sprang vi och lyckades fånga dagens sista solstrålar; precis som jag ville ha det, minus oron halvtimmen innan fotograferingen kanske…

Allra finaste Elin dansade för både mig och sommaren. Fint.

l

vill jag vara

tack

Fast det finns kanske dem som har roligt jämt?
Det må vara så… men för egen del får jag ta och njuta av livets nyanser och känslor: från lite tandgnissel och skrik vid overallpåklädning på morgonen till att tio minuter senare bli alldeles varm i magen av en kärleksförklaring från 3-åringen; LIVET helt enkelt. Livet är ju precis det där; all vardag med både toppar och dalar. Fast det man sedan minns är alla lyckliga stunder och upplevelser och så här i novembermörkret minns jag gärna sommarens ljusare dagar.

En av dessa ljusare, glada & lyckliga dagar mötte jag upp familjen Nilsson på just en sommaräng och jo, vi sprang allihopa utan att bli det minsta trötta…
Tack kära syster Maria, Henrik och deras söta, glada, härliga & livfulla barn: Ronja, Hannes & Minna för ett fint sommarminne att stoppa undan och ta fram så här i vintermörkret!

Det var inte bara vädret som var strålande den här dagen; Josefin & Victor var sådär underbart vackra & förälskade som bara ett bröllopspar kan vara.
När vi tog porträttbilder vid Långa bryggan i Bjärred var det förbipasserande som trodde att det här snygga paret var modeller, och ja, just så fina var de.

Vi fotograferade även vid Flädie Mat- & vingård, där bröllopsfesten sedan hölls.
Förutom fint väder så hade de en egen assistent med sig; tack!

Fler foton inon kort, tills dess önskar jag alla en härlig helg!

Mina föräldrar intervjuvade Adelina om hennes barndom och hon berättade: “Jag hade tur. De slog mig aldrig. Bara en gång, men då hade jag haft sönder en lampa så det var mitt eget fel. Och jag fick gå i skolan, som jag älskade.”

När Adelina var 18 år startade hon och hennes väninna ett bageri inne i Kalmar. De hade tillsammans sparat ihop 50 kr som de köpte vetemjöl och socker för. Adelina bakade “grovbröd” och limpor, hennes väninna bakade kakor och sötebröd. De bakade i en liten lokal i stan och drog sedan brödet på en kärra ner till hamnen där de sålde till båtarna. Snacka om företagsverksamhet! Adelina gifte sig sedan och fick fyra flickor.

Min mormor Britta föddes som nr 2. Tyvärr lever inte min älskade mormor längre, men hennes lillasyster Ibbla följde med oss på en utflykt till Adelinas barndomsgård. (Ni ser den skymta i bakgrunden)

I dag tänker jag extra mycket på Adelina; kontrasten mellan min och min systers barn som leker på ängen och tanken att Adelina fick jobba på samma mark…

I morgon (16/9) hurrar vi för Ibbla som fyller 85 år: stort grattis!