Det kändes precis som när jag var liten; blåsippor i blom, kaffe & matsäck på filt i solen, vårsolen som värmer kroppen och alla tjocka kläder som man fortfarande måste ha ett tag till hjälper till att hålla värmen…och så känslan över allt som komma skall; varmare dagar, mera blommor, ljuset, sommaren… helt enkelt den...
dagen då vi trotsade molnen över Malmö solstänk över Skanör tångräkor som bråkade i hinken solvarm hud sand mellan tårna årets första bad bebis sovandes i vagnen bästa farmor & farfar bästa killarna kärlek
då springer vi”… Jag och Elin stod och tryckte i hallen medans en av sommarens regnskurar drog över utanför. Det här var sista chansen innan Elin skulle åka hem till Stockholm och jag som brukar ha tur med vädret under mina fotograferingar började undra om den där turen bara var en inbillning… Men sen sprang...
Nog för att man skulle kunna önska att det var så… men jag säger som Alfons Åbergs farmor: “Om det var roligt jämt, så visste man ju inte att det var roligt!” Fast det finns kanske dem som har roligt jämt? Det må vara så… men för egen del får jag ta och njuta av...
